Jag har skrivit fem böcker; två tillsammans med Gunnar Lyckhage, en tillsammans med Bo M I Bengtsson och två själv. Den senaste släpptes den 1 juni 2024.
PÅ GRÄNSEN – Vägen mellan Visseltofta och Hallaryd – Om självhushållning på 1940-talet, utgiven på On Line Förlag AB 2024.
1940 – åtta kilometer – 29 små lantbruk – hundratals höns, kycklingar, ankor, kor, kalvar, grisar, hästar, aktivt odlad åkermark, oliks sädesslag, vall, skog – 100 procent självförsörjning i Sverige
2024 – åtta kilometer – inga lantbruk – två hästar – utarrenderad vallodling, skog – 50 procent självförsörjning i Sverige.
Vad kan vi lära oss av hur man tänkte förr? Det är frågan som ställs i boken där 29 gårdar utmed vägen mellan Visseltofta och Hallaryd får liv igen. Detta tack vare Ingegerd och Roland Svensson som kommer ihåg precis hur det var och har glasklara minnen av hur livet levdes efter andra världskriget.
Jordbruksräkningen 1932 ger alla siffror i detalj och jag har hittat blanketterna från alla gårdar och plöjt igenom dem på Riksarkivet i Stockholm.
Det blir även en hel del annan matnyttig information längs vägen.
På Borgeby fältdagar träffade jag landsbygdsminister Peter Kullgren och passade på att ge honom en bok.
Lantbruk, klimat och framtiden – tankar om forskning, politik och handel för ett hållbart jordbruk kom ut på Ekerlids förlag hösten 2019.
I den tar Bo Bengtsson och jag ett rejält grepp om hur allt hänger ihop – jord- och skogsbruk, biologi, ekonomi, livsmedelsförsörjning, goda arbetsförhållanden samt djurvälfärd.
Bo Bengtsson har efter utbildning i tropiskt jordbruk (UWI; Trinidad) arbetat med biståndsarbete i fält (SIDA), forskningsstöd till u-länder (SAREC), som konsult till FAO, styrelseledamot i flera internationella jordbruksforskningsinstitut och medverkat till upprättandet av ett internationellt skogsforskningsinstitut (CIFOR) med mera.
Han var krönikör i På Landet under rubriken UTBLICK.
I synnerhet pekar vi på nödvändigheten att införa lantbruket som en resurs i klimatdebatten och vi efterlyser långsiktiga lösningar och ett bredare samarbete mellan berörda parter.
Vi analyserar globala trender, hittills förd jordbrukspolitik, EU:s roll, aktuell lantbruksforskning och dess innovationskraft, framtida mål för agrar forskning och energifrågor. Vi avvecklar myter och visar på 70 konkreta förslag till förändringar och förbättringar. Men framför allt måste vi inse hur intimt lantbruk, klimat och energi hänger samman, hitta långsiktiga lösningar och en samsyn.
Dagens miljödebatt fokuserar alldeles för mycket på utsläpp av koldioxid utan att beakta sambanden och se till helheten.
Recension Bibliotekstjänst, Nils-Olof Bjellvi:
Helhetsbetyg: 4.
(på en skala 1-5)
Bibliotekstjänst recenserade Lantbruk, klimat och framtiden i BTJ-häftet nr 4 2020.
Boken klarlägger skogs- och lantbrukets naturresurser och dess positiva betydelse för en långsiktigt hållbar framtid. Bo M. I. Bengtsson är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Susanne Gäre är journalist och författare.
Inledningen förmedlar en intresseväckande inblick i hur en globalt växande befolkning tär på jordens resurser och hur urbaniseringen har blivit ett hot mot hälsan. Mot bakgrund av att lantbruksnäringen endast motsvarar en mindre del av klimatpåverkan anser författarna att klimatdebatten bör nyanseras.
De förklarar varför det bör bli en tydligare koppling mellan jord- och skogsbruk, ekonomi och livsmedelsförsörjning, och hur dessa för samhället viktiga funktioner hänger samman med klimat och energi.
Vidare förklarar författarna varför klimatfrågan inte bör begränsas till utsläpp av koldioxid utan även inkludera säkra livsmedel och alternativa energislag.
Ett flertal konkreta förslag avseende förändringar och förbättringar inom klimatområdet lämnas. Boken är textmässigt lättillgänglig och vänder sig till såväl beslutsfattare som allmänhet.
Lektör Nils-Olof Bjellvi
Maten och framtiden – vart är vi på väg? kom ut 2013 och den skrev jag tillsammans med Gunnar Lyckhage, journalist och grafiker och mycket duktig på offentlig upphandling.
I boken får dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson tala ut, liksom EU-ministern Birgitta Ohlsson och LRF:s ordförande Helena Jonsson. Vi beskriver hur lantbruket utvecklats/avvecklats och vilken betydelse offentlig upphandling kan ha för konsumtion och produktion.
Maten och framtiden är utgiven av On Line Förlag. Slutsåld.
Gunnar Lyckhage och jag skrev även Beredskap i kris – om livsmedelsstrategi och försörjning på uppdrag av Civilförsvarsförbundet och Svenska Blå Stjärnan. Den släpptes på ett seminarium under Almedalsveckan i Visby 2015.
Boken tar upp hur illa förberedd Sverige är i händelse av kris eller krig efter det att totalförsvaret och beredskapslagren avvecklats. Civilförsvarsförbundets dåvarande ordförande Sven Lindgren intervjuas, liksom Jesper Broberg, Hushållningssällskapet, Harald Svensson, Jordbruksverket och Therese Frisell, Livsmedelsverket.
”I dagsläget är det individen som får ta det största ansvaret och kring resten råder viss förvirring. Det saknas klara direktiv och en övergripande myndighet med operativt ansvar. Samtidigt låter vi det svenska jordbruket gå under. Vi tar varken ansvar för Sverige eller för vår omvärld. Detta måste ändras på. ”skrev vi då. Slutsåld.
Min första bok kom ut på ACVAM förlag i Frankrike. Den handlar om det intensiva fransk-svenska informationsflödet i slutet av 1700-talet och heter Nyhetsflöde i galopp illustrerad av konstnären Lotta Canow.
I slutet av 1700-talet var allt möjligt i Frankrike. En positiv framtidstro genomsyrade såväl politiken som romantiken och dramatik saknades vare sig i verkligheten eller på scen.
Tre personer som drevs av ett hopp om en bättre värld var :
– Adolph Ludvig Ribbing, svensk adelsman, delaktig i mordet på Gustav lll, senare journalist i Paris och Bryssel
– Erik Magnus Staël von Holstein, svensk ambassadör i Paris, skrev depescher till svenska kungahuset
– Mme de Staël, gift med Erik Magnus, älskarinna till Adolph Ludvig, känd fransk författarinna. Alla tre var med sina ord delaktiga i ett flöde som levererades i galopp.
Recension Bibliotekstjänst, Torsten Burgman;
Susanne Gäre är en svensk journalist, bosatt i Frankrike. Boken har som huvudperson Erik Magnus Staël von Holstein, som var svensk ambassadör i Paris under tiden för franska revolutionen. Mest i centrum för boken står dock Madame de Staël, finansmannen Jacques Neckers dotter Germaine. Hon är känd för att ha hållit litterär salong i Paris och för kärlekshistorier, bl. a med Adolph Ludvig Ribbing, landsflyktig s.k kungamördare.
Gäre berättar ingående om Staëls verksamhet som diplomat, mest sysselsatt med att i sina depescher ge Gustav III information från Paris. Författaren skildrar också dåtidens kurirverksamhet och hur nyheter spreds. Dokument återges, dels på franska, dels i svensk översättning. Framställningen är skriven på lättläst journalistprosa och trevligt illustrerad av svartvita porträtt samt teckningar av Lotta Canow. Den är byggd på källstudier och ger en god bild av tidens händelser. En källförteckning avslutar boken, som bör kunna läsas av alla historieintresserade.