Jag gjorde två intervjuer med Ann Marke, profil inom skogsbruket i Skåne. De publicerades i Kristianstadsbladet/Norra Skåne hösten 2022.
https://etidning.nsk.se/p/norra-skane/2022-10-28/a/skogsbruk-ann-marke-ser-losningar-i-stallet-for-lasningar/937/678559/32405963
Skogsbruket är i skottgluggen. Uppmärksammade artiklar och tv-program har fått stor uppmärksamhet och framför allt är det trakthyggesbruk som kritiseras och biologisk mångfald som premieras, vilket lett till att positionerna låst sig.
- Men vi har redan ett bra samarbete på regional nivå, säger skogsägaren Ann Marke. Att uppmuntra till dialog med alla intressenter i skogsbruk och naturvård och att skapa forum för debatt och information på regional nivå är den lösning som jag ser. Det är en väg framåt!
Vi ses över en kopp kaffe i hennes kök på gården utanför Vittsjö. Det blir en lång intervju. Hon är bekymrad över dagens debatt och beslut, inte minst det senaste EU-beslutet om att biprodukter från avverkning inte ska anses vara hållbara ur klimatsynpunkt och ska begränsas i energiproduktionen. Det vill säga toppar, ris och grenar från fällda träd, som i dag går till kraftvärme.
- Det går inte att säga nej till allt! Vi slösar för mycket, vi tar för mycket för givet. Hela Sverige borde ställa sig upp och skrika när EU vill kolonisera vårt land, säger Ann Marke och slår ut med händerna.
Hon känner inte igen sig i Dagens Nyheters artikelserie eller SVTs programserie och anser att debatten inte ska föras i media, som bestämmer vad som ska publiceras. Ann Marke pekar på det regionala samarbetet och menar att det är där som debatten ska föras och besluten tas.
- Där är där vi kan hitta en väg framåt. För att inte hamna i skyttegravar måste vi hitta forum, erbjuda en dialog tillsammans med de intressenter som finns i regionen och ställa frågorna: Hur ser det ut här? Vilka utmaningar har vi? Vilka möjligheter finns?
Ann Marke, är skogsföretagare och har 80 hektar skog med 20 olika trädslag. Hon är ordförande i Snapphanebygdens skogsbruksområde. Det sträcker sig från Skånes Fagerhult via Osby, Östra Göinge, Bromölla till Sölvesborg. Hon är ledamot i regionstyrelsen för LFR Skåne och ordförande för styrgruppen för Skånsk skogsstrategi, där åtta organisationer ingår bland andra Naturskyddsföreningen.
Hon menar att debatten i riksmedia är starkt vinklad påhejad av SVT och Dagens Nyheter. SVTs serie Slaget om skogen, bara titeln i sig är en krigsförklaring, fick stor genomslagskraft.
- Men SVT har blivit fällda på tre punkter i Granskningsnämnden och de punkterna kanske inte var de viktigaste. Det mest allvarliga, enligt mig, var att hela serien var vinklad. Det skadar inte bara skogsbruket utan även förtroendet för journalistiken när bara den ena parten kommer till tals.
Lisa Röstlund, journalist på Dagens Nyheter, hade ungefär samma anslag, stark kritik av trakthyggesbruk, i sin omfattande artikelserie om skogen i Dagens Nyheter. Serien har hon sammanfattat i en bok som heter Skogslandet- en granskning som kom ut i år.
Ann Marke säger att det ofta blir fel i debatten för man talar om skogsbruk generellt, debatten handlar ofta om skogsbruk på det sätt som skogsbolagen bedriver det i norra Sverige eller snarare som det gjordes på 60- och 70-talet i enlighet med den tidens politiska beslut, då blädning var förbjudet.
- Vilken sorts hygge är det vi talar om? Medelhygget i Skåne ligger på 2,5 hektar. Det skogsbruk som man refererar till nationellt är till 80 procent bolagsskog. Men hälften av alla skogsbruk är familjejordbruk som värnar om skogen och vill skapa värden till kommande generationer.
- Vi här i Skåne kan inte lösa problemen med den fjällnära skogen. Förutsättningarna i Sverige är helt olika, vi har väldigt små skogsägare, vi har stora skogsägare, vi har staten som äger skog, vi har kyrkan som äger skog och vi har skogsbolagen. Skogen förvaltas på helt olika sätt, vilket skapar mångfald, trots att all skog lyder under Skogsvårdslagen.
Ann Marke ser arbetet i Skånsk skogsstrategi som produktivt. Skånsk skogsstrategi har en plattform, en hemsida, som uppdateras varje vecka med innovation, produktion, miljö och rekreation. Där kan man bjuda in till möten och lägga in dem i en kalender. Skånsk skogsstrategi ger även ut ett nyhetsbrev.
- Politiken borde hjälpa till att skapa rätt förutsättningar för att utveckla ett givande samarbete och ge regionala skogsstrategiresurser. Det skulle kunna ge ett handlingsutrymme.
- Dessutom borde all den energi och allas engagemang som uttrycks kunna kanaliseras, och omvandlas till förslag i stället för bromsklossar. Det finns ingen anledning att inte dra mot samma mål, göra saker bättre. Folk är upprörda både inom miljörörelsen och inom skogsbruket när det blir osakligt.
Ann Marke säger att det finns många positiva saker som händer i skogsbranschen men om det skrivs det inget, inte i riksmedia i alla fall. Hon säger att intresset för variationsrikt skogsbruk är stort, andelen död ved ökar och de målbilder för god miljöhänsyn som implementeras brett inom skogsbruket har resulterat i kunskapslyft och ökad samsyn.
- I södra Sverige ökar andelen lövskog, både ung och grov, och forskningen om lövskog har fått pengar av Energimyndigheten. Nya komet, som ska skydda något fint på skogsägarens eget initiativ, får in bra förslag. Skogsägare kan välja ut och föreslå skogsområden med höga naturvärden att bevara och få ersättning för det.
Ett annat exempel är att Skogsstyrelsen i rapporten Levande skogar, ger förslag på att utveckla nya former för ersättning för att lättare nå upp till de nationella miljömålen, som riksdagen beslutat om för att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt
- Det här är positivt! säger Ann Marke.
Läs mer här:
Norra Skåne 8 november 2022 (nsk.se)