Kommentar Uppdrag granskning

posted in: BLOGG JORDOMAT | 0

Lös problemen i stället för att skapa dem

 

Många upprörda röster hörs efter Uppdrag gransknings kampanj mot det svenska lantbruket. Först i början av 2020 med programmet om ”Arlagården”. Eftersom det tydligen blev det mest kommenterade programmet i Uppdrag gransknings historia följde man upp med ett program som i stort sett var en repris av det första programmet lite senare under våren.

Nu har UG sänt två program om kravbönder, kravslakterier och att  personer med förtroendeuppdrag inom LRF har anmälts av länsstyrelsen för brott mot djurskyddslagen.

De som ställs mot väggen, Annika Falkenek, vd för KRAV och LRF:s ordförande Palle Borgström  svarar vagt och undvikande på Ali Fegans frågor. De har tydligen inte fått information om vem och vilka gårdar det handlar om, vilket gör att det närmast är omöjligt att kommentera de upptagna fallen.

Om jag förstår Ali Fegan rätt har redaktionen begärt in alla anmälningar om brott mot djurskyddslagen från alla länsstyrelser i Sverige och sammanställt all information i en databas. Det är ett omfattande arbete och har krävt mycket research.

De har hittat några fall av djurplågeri och visar upprörande bilder på misshandlade djur, men skulle inte alla anmälningar redovisas? Vi som hängt med ett tag i lantbruksjournalistiken vet ju att länsstyrelsen kan vara rätt nitiskt och allt är inte av någon större dignitet för djurvälfärden. Det kan handla om fel mått i stallen, skruvar eller vassa föremål i hagen, elkablar som hänger tillgängligt för djuren att komma åt och bita i etcetera.

Länsstyrelserna har under årens lopp kritiserats hårt, inte minst i Skåne, för sin hållning som ofta lett till konflikt med bönderna. Det är ett problem som uppstod när länsstyrelsen tog över djurskyddskontrollen efter att kommunerna skött den uppgiften innan, med, enligt många, mycket bättre resultat och ofta med en samarbetsvilja som mål när problem uppstått.

  1. Varken de som intervjuas eller de som tittar på programmen får en detaljerad redogörelse av vad anmälningarna avser, mer än de mest extrema. Det visas upprörande bilder och för dem som inte vet något om lantbruk är det lätt att tro att alla anmälningarna är av samma grad som de som visas på bilderna, med invuxna horn exempelvis.
  2. Hur mycket information har klippts bort av intervjuerna? Svaren blir i rutan rätt tafatta och jag kan inte tänka mig att de personer som intervjuas inte har bättre svar som skulle ge en mer nyanserad bild. Men nyanser är det inte fråga om i programmen. Det är en svart-vit skildring av hur illa det är ställt inom det svenska lantbruket som ska bevisas.

Sammanfattningsvis:

Det blir i stort sett omöjligt att bryta igenom den bestämda vinkel som finns i programmet och som syftar till sensation och sentimentalitet i bästa kvällstidningsanda med höga tittarsiffror i sikte och många slag för bröstet.

Eller vinna pris:

”Uppdrag gransknings reportage om missförhållanden på en mjölkgård i Hälsingland, ”Arlagården”, har blivit nominerat till Europas största tv-, radio- och webbfestival: Prix Europa.

Nu är granskningen nominerad till det prestigefyllda priset Prix Europa i kategorin ”TV Current Affairs”.

– Det här känns väldigt kul, eftersom konkurrensen är hård. Frågan om hur vår mat produceras känns viktigare än någonsin – och ändå görs det få granskningar av djurhållningen i Sverige, säger Lars-Göran Svensson.”

(SVT den 10 december 2020)

 

Ett annat mål som verkar helt tydligt är att den underliggande agendan att föra veganers och djurrättsaktivisters talan. Alla tre programmen känns som propagadainslag mot djurhållning. Hur stämmer det med SVTs krav på saklighet?

Visserligen har branschorganisationen fått ställa upp på intervju, men under helt omöjliga förhållanden och en ovilja att de ska få nå fram med sitt budskap och de blir överrumplade av obehagliga bilder som alla givetvis blir berörda av.

Men de som ska stå till svars borde veta bättre vad de kommer att utsättas för. Försvaret blir lamt och man längtar efter att någon gick till motangrepp och till exempel bad om att få ut exakt vad som kritiserats i aktuella förelägganden. Fråga om varför UG enbart förlitar sig på länsstyrelsen. Vem vet vad de har för intressen bakom sina aktioner. Det finns ju exempel på att ofta kan det vara en personlig konflikt som ligger i grunden för att länsstyrelsen rycker ut. Det finns också exempel på skilda personer som gör anmälningar i syfte att skada sin före detta man eller hustru.

Eller finns det fler källor än länsstyrelsen till vad som kommer fram i programmen och vilka avsikter har i så fall de?

Vad syftar programmen till förutom att svartmåla det svenska jordbruket? Vi behöver en inhemsk livsmedelsproduktion och på de allra flesta ställen ser det bra ut i vårt land. Men när det handlar om djur och människor kan det lätt gå fel.  Så fort tillsynen brister, något går sönder, man blir sjuk så blir konsekvenserna omfattande direkt, bara efter några timmar.

Kommentarerna i sociala medier är många och av varierande art, men det är ändå skrämmande att så många kommenterar det de inte begriper. De känns vilseledda.

Ur Uppdrag granskning den 20 januari 2021:

”Kravmärkningen ska vara en garant för en riktigt god djuromsorg. Men bilder inifrån gårdarna visar på något helt annat. Uppdrag granskning har kartlagt 30 kravgårdar som på olika sätt brutit mot djurskyddslagen. I flera fall har kravbönderna till och med dömts för djurplågeri.”

Enligt Kravs vd Annika Falkenek finns föreläggande eller där lantbrukare är dömda för djurplågeri eller annat brott mot djurskyddslagen mot 13 gårdar de senaste tre åren.

Ur Uppdrag granskning den 13 januari 2021:

”Bönderna som är förtroendevalda i Lantbrukarnas riksförbund ska vara ett föredöme när det gäller god djuromsorg. Men Uppdrag granskning har hittat ett stort antal förtroendevalda som är dömda för djurplågeri och som har fått djurförbud.”

Jag skulle gärna vilja se listan med punkter på var det har brustit i alla fallen.

Till sist:

Problemet är att när man rör upp massor av känslor och konsekvenserna blir att många blir upprörda och vill göra något åt saken. När de då beslutar sig för att sluta äta kött eller dricka mjölk, hotas den svenska livsmedelsproduktionen, som vi, speciellt i dessa coronatider, borde värna med stort intresse.

En procent av kravbönderna har fått anmärkningar av något slag i varierande grad, oklart vilka eftersom inte alla redovisats.

En halv procent av LRF:s medlemmar har fått förelägganden ” många är dömda för djurplågeri, brott mot djurskyddslagen eller till och med fått djurförbud” (UG 19 jan 2021)

Hur många gånger har Uppdrag granskning anmälts till Granskningsnämnden? Hur många gånger har de fällts? Ett antal gånger.

Så varför inte vända på saken och göra som en av bönderna i programmet uttryckte sig:

”Lös problemen i stället för att skapa dem.”