Mytavveckling om de farliga korna

Kor har blivit en slagpåse de senaste åren. De dricker för mycket, rapar för mycket metangas, skiter för mycket. Men alla de här argumenten går att slå hål på, mytbildningen spricker som en hårt uppblåst ballong. Om man tittar lite närmare, gräver lite djupare och sätter allt i sitt sammanhang.

 

Myt nummer ett. Kor dricker för mycket.

De här argumenten har ofta förekommit de senaste åren:

”4 000 liter behövs för 1 kilo bönor, 15 000 liter vatten behövs för varje kilo nötkött och det finns cirka 1,3 miljoner kor, tjurar och kalvar, så ett enormt slöseri med resurser! Genom att stänga djurindustrin, skonas miljontals liv och vi har mer grundvatten och bättre beredskap för de extremväder som kommer när klimatet förvärras”. (Insändare Södermanlands Nyheter 2024)

Träd dricker mer

I en studiecirkel härom året räknade vi fram några jämförelser och kom fram till att:

En mjölkko dricker en varm sommardag mellan 80 och 120 liter per dag.

En björk dricker en varm sommardag 200 – 300 l/dag.

En ek cirka 400 l/dag.

En häst, cirka 500 kg, 25 – 50 l/dag.

En människa har en konsumtion på cirka 140 liter per person och dygn.

Om man då fortsätter att jämföra vattenkonsumtion så kan konstateras att vi i Sverige har:

293 904 mjölkkor

355 000 hästar

87 miljarder träd

10,5 miljoner invånare, ungefär

Det är bara att multiplicera och summera för att se vart vårt grundvatten tar vägen.

 

Myt nummer två. Kor släpper ut för mycket metangas.

Kor släpper ut metangas, det är alla överens om. Men sällan räknar man på det cirkulära flödet, det vill säga hur mycket kol binds i form av betesängar och vallodling i samband med mjölkproduktion på en gård och sätter det i relation med hur mycket som släpps ut? Vad blir skillnaden om man omvandlar metangasutsläpp till koldioxidekvivalenter (Co2e) och jämför med hur mycket kol som binds? Många gårdar visar sig då gå med netto noll eller netto minus utsläpp av Co2e.

Hur många idisslande djur finns?

Men det är inte bara kor som släpper ut metangas. Det gör alla idisslande djur och vi har ganska många idisslare i Sverige.26 00

Det finns det 289 400 antal mjölkkor i Sverige 2024. Det totala antalet nötkreatur i Sverige beräknas ha uppgått till 1 333 800 stycken i december 2024, vilket är 2,5 procent färre än i december 2023.(Jordbruksverket 2024).

Denna siffra kan jämföras med andra idisslare som finns i vårt land:

får och lamm (509 937 Jordbruksverket 2022);

getter (runt 20 000, Jordbruksverket 2018);

älgar (drygt 300 000,  SLU 2024);

rådjur (runt 500 000 Svenska Jägareförbundet 2021);

renar (mellan 225 000 och 280 000 i vinterhjord, Sametinget 2023)

dovhjortar (drygt 200 000, Svenska Jägareförbundet 2021, 126 000, 2016, svårt att uppskatta)

kronhjortar ( 26 000, 2016, Svenska Jägareförbundet, svårt att uppskatta)

Vem räknar?

Har någon räknat på hur mycket metangas alla dessa vilda djur släpper ut?

Hur stor blir den totala effekten, minskningen av metangasutsläppen, om vi tar bort våra mjölkkor som dessutom kan förvandla gräs till protein, ger oss mjölk, smör, ost, yoghurt, fil med mera och håller våra marker öppna till gagn för flora och fauna?

Hur mycket förlorar vi på det? Vem är vinnare och vem är förlorare?

I Finland

I Finland redovisas att det årliga koldioxidavtrycket för en vuxen kos idisslande blir cirka 4,6 ton. Metanet räknas om i koldioxidekvivalenter, CO2e, för att kunna jämföras med det årliga koldioxidavtrycket från en genomsnittsfinländare.

Utvidgar man beräkningen och tar med gödselförvaring, djurstall, torrströ, energianvändning, foderproduktion och så vidare slutar siffran på cirka 7 ton CO2e per år för den vuxna kon.

För genomsnittsfinländaren blir motsvarande siffra 7,7 ton CO2e.

Om man fortsätter att titta på enbart metanutsläpp visar det sig att idisslares matsmältning står för cirka 14 procent av de globala metangasutsläppen. Men det framgår inte vilka idisslare som ingår i den uträkningen. Är det bara kor?

Förmodligen är mjölkproducentens betesmarker och vallodlingars förmåga att binda kol inte heller inräknat i klimatpåverkan.

Risodlingar lika stor bov som kor

Risodlingar släpper ut ungefär lika mycket metan som kor. Jämför man med metangasutsläpp från risodlingar runt om i världen står de för mellan 10 och 17 procent av världens totala utsläpp av metangas.

Även sjöar och vattendrag avger metangas. Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton metan per år, enligt en studie som forskare vid Linköpings universitet har gjort i samarbete med NASA, USA:s myndighet för rymdfart och rymdforskning.

Det anses motsvara nästan en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen från fossil förbränning.

Intressant är också att ställa frågan hur mycket de nu aktuella förslagen på att återväta torvmarker och annan mark kommer att höja utsläppen av metangas. Är det någon som har räknat på det?

En tredje reflektion. Överdriven kontroll.

Det är ingen hemlighet att allt fler lägger ner sin verksamhet på grund av för många kontroller, otrevliga kontrollanter och för krångligt regelverk. En mjölkgård till exempel har 600 olika regler vad gäller mjölkproduktion och vallodling och allt som hör till gården att förhålla sig till.

Man brukar räkna med att vart tionde år halveras antal mjölkgårdar. För tillfället har vi runt 2 600 i vårt land. Kommer takten att accelerera med tanke på krångel, lönsamhet, kontroller och motarbetande?

Vi har 58 750 jordbruksföretag i Sverige. Det är en minskning sedan 1990 med 39 procent. Av de dryga 58 000 företagen är 14 100 heltidsarbetande bönder på gården.

För att ge en uppfattning kan man jämföra med att vi har ungefär 39 000 läkare och 11 500 journalister i vårt land.

Tjänstepersoner

För att kontrollera arbetskategorin jordbrukare och se till att de uppfyller alla krav och regler arbetar en stor skara tjänstepersoner.

Jordbruksverket har cirka 1 700 anställda,

Naturvårdsverket ungefär 740.

Vi har 21 länsstyrelser, med totalt 6 800 anställda

Livsmedelsverket har runt 700 anställda, varav 300 jobbar med livsmedelskontroll.

Alla anställda arbetar förstås inte med enbart kontroll av bönder.

Till alla dessa får man lägga dem som arbetar med tillstånd och kontroll i våra svenska 290 kommuner.

Plus alla tjänstemän som jobbar på enheten AGRI i EU som ska arbeta fram den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP.

Samt EU-parlamentarikerna, 720 ledamöter, som naturligtvis har en massa vitt skilda frågor på sin agenda, men de måste vara insatta i förhållanden som rör jordbruk, livsmedel, skog och klimat.

Ingen heltäckande rapportering

Som sagt, det är bara att räkna på hur förhållandena ser ut, summera och jämföra. Detta för att visa att oneliners, ryckta ur sitt sammanhang, som får stor uppmärksamhet och feta rubriker i press, radio och tv, borde kontrolleras mer seriöst. Dessutom skulle den här artikeln aldrig accepteras och publiceras i riksmedia. Varför då?